Gruppsträningsinstruktör

Gruppträningsintruktör

Är jag nu en blivande Gruppträningsintruktör? 

Gårdagens instruktörs auduition på Nordic Wellness är avklarad. Jag hade knappt förberett mig, då jag bestämde mig kvällen innan att jag skulle gå på den. Så jag panik-ladda telefonen med musik, bestämde vad jag skulle presentera och så försöka lugna nerverna.
Prestationsångesten kröp sig på, sakta men säkert.

Hade detta varit för 2 år sedan, så hade jag nog både gråtit och (nästan) kräkts av nervositet.
Nu var jag mer nervös över att inte klara mig igenom.  Jag har lärt mig att livet är inte över om du får ett nej, det betyder bara att du måste öva mer! Jag har alltid bara sett det som svart eller vitt. Ja eller nej. Dö eller leva. Bäst eller sämst.

Mitt idag, medvetna jag, inser att de är inte för att de inte tycker om mig, som de kanske inte “släpper igenom mig” på denna audition. De är bara mer övning som behövs adderas.

Okej. Så jag “hann” förbereda 3 låtar. 3 koncept.
-Indoor Walking – det kan väl inte vara så svårt att improvisera? Bara köra på! Tar i, går och joggar passet igenom, tänkte jag.
-Core – Mycket mage, lite rygglyft, tar en skön låt och bara köttar på. Improvisera hela, utan konstigheter.
Och sist:
-Ett danspass – Dans. Dansa. Okej. De kan jag ju.
Därav sitter prestationsångestsen djupt, från skoltiden, tonåren. Jag ska ju vara fullfjädrad för det här tycker jag ju själv. Ribban läggs HÖGT. Väljer låt. Black out. Får hjälp med en kort stegkombo. Jag tänker: Hur ska detta gå?! 
Men jag måste välja med dans. Det är ju där min största passion sitter!!

Väl inne i salen; Ja, då börjar vi! Välkommna - Jamie, du börjar – du kör DANS.
Hjärtat slår volter.
AH! PÅ RIKTIGT?! Jag vill köra ett annat koncept?! Snälla. Inte dans. Nu på en gång!?
Aha, ja. De valde, och jag skulle bara få visa den. Ingen walking och ingen core..

Jag går upp. Jag kör. Jag vet att jag tappar det. Jag vet knappt vad jag håller på med. 8:orna blir kanske till 5:or. Jag vet inte. Tankarna är överallt. Fasiken också! Jag kunde ju ha kört en AWSOME walkingklass. Vad gör jag för steg nu? Är låten aldrig slut?
Jag samlar mig någonstans i låten; Det här är min chans. Gör det bästa du kan..

//

Först ut – Först klar.
Jag kopplar av när jag går av, och har riktigt roligt resterande 2 timmar med alla andra härliga människor.
Jag gjorde det.

Jag hade vart så nervös och prestationsångesten hade vart så stor, så att när jag väl kommer hem på kvällen, har jag t.om. förträngt vilken låt jag spelade..

Dansen är så betydelsefull för mig och den är lite av min största mardröm att få ratad.. Men jag fick chansen att bevisa för mig själv att jag är värd att försöka. Jag är värd att få utvecklas och ge mig själv en chans att lyckas! 

 

 

 

- – – – – – – – – – – – -

I förmiddags fick jag ett sms; “Halloj! Såklart ska du utbilda dig till GT instruktör!! Kram”

Glädjetårar. I freakin did it!! 

Nu är det bara bestämma vilken klass jag ska utbilda mig till Gruppträningsintruktör i, FÖRST! :D 

Comments are closed.