Morsdag, utan mor

 

MorsdagMorsdag. Andra dagen på året som man blir påmind om hur sin egna situation ser ut och man blir jämförd med den där perfekta mallen av hur en familj ser ut. Förut var det bara en dag per år. Nu har jag två.

Jag ska tala om er för att det är inte alltid helt lätt, känslomässigt.
Däremot så har jag lärt mig att acceptera. Det jag har lärt mig i vuxna år är att det är den magiska nyckeln till det mesta och det finns ingen som är så lättad över att jag har förstått det.
Acceptansen.
För ibland, oavsett hur mycket du önskar och vill, så kan man inte förändra vissa situationer, händelser eller liknande.

Så – jag gör såhär idag, jag firar alla kvinnor. Alla kvinnor som har en betydande roll i ett barns liv oavsett om de har egna eller ej. Alltså, mammor, släktingar, fröknar, alla pappor som fått agera mammor, medmänniskan som är där och alla morföräldrar som ibland har fått agera mammor två gånger här i livet.
Jag firar dig – för att du är minst lika viktig som den biologiska modern.

Och till alla “barn” (vuxna som små barn) som känner att dessa dagar är tyngande av olika anledningar – vänd på det. Tacka den kvinna som la en vänlig hand mot din axel, fira kvinnan som du vuxit upp med, fira mor på ditt sätt.
Acceptera och hitta glädjen i denna magiska söndag.
Du är betydelsefull, både med och utan förälder.
Du är inte ensam. Jag är inte ensam.

#detäraldrigettbarnsfel

“It´s not only the parents that raise their children, its the entire flock”

Kärlek.

Comments are closed.