Elefanten som sitter på bröstet

elefanten som sitter på bröstet

Hoppas helgen varit super. Här kommer mitt Söndagsinlägg;

Elefanten som sitter på bröstet.

Har du någonsin känt den?

Det är många som aldrig har fått höra det eller fått det förklarat för sig vad det är, men vi alla har känt det.

Ångest. Panikångest. Prestationsångest. Ångest-ångest. Eller som jag först förklarade det; Elefanten som sitter på min bröstkorg. 

Jag förstår att det är och har varit tabu väldigt länge att prata om det, men jag vet hur viktigt det är att göra just det. Just av en anledning till att det kan få så otroligt tråkiga konsekvenser i långa loppet om de skulle eskalera och man inte kan hantera det. De kan ju bli så illa att man inte vet vart man ska ta vägen och då är det läge att söka professionell hjälp.
En utav anledningarna som gör att jag tjatar om detta är att när jag gick på gymnasiet så förlorade jag en bästa vän. Hon blev nästan 19 år gammal. Hon är en utav anledningarna till att jag är lite klokare idag och att jag tänkte efter en, helst två gånger innan jag lät hopplösheten ta över.
Hon tog nämligen sitt liv.
Jag, som många andra blev kvar.. Det ska aldrig behöva gå så långt.

Under den perioden så satt elefanten ganska ofta och länge på min bröstkorg. Jag fick dock aldrig förklarat för mig hur jag ska ta mig till för att kunna lätta på trycket, alltså att få elefanten att lyfta rumpan och gå sin väg. Det kom mycket senare i livet.

Detta är inte meningen att detta ska bli något depp inlägg, snarare pepp inlägg.
Hur då  kanske du tänker när jag nämner så oerhört tunga grejer?

Det är så att min elefant har suttit på min bröstkorg så ofta och så länge under hela mitt liv att jag funderar snart på att döpa den.. Haha! Skämt o sido men,

Jag har jobbat hårt. Jag har slitit. Jag har viljan och jag har en jäkla positiv målbild av livet. Därav har jag idag inte samma problem med ångest / panikångesten idag. Jag tackar mig själv och de som hjälpt mig på vägen. Jag kan många gånger hantera det innan det uppstår, för jag valde att jobba med de verktyg som jag fått.

Nyligen så hade jag ett samtal med en mycket yngre tjej som fick mig att inse att det är många som sitter där, i garderoben, i hallen, eller i hörnet med just sina egna elefanter på bröstet. Dem vet inte vad det är för något och de kan liksom inte sätta ord på det. Det kan till och med ibland kännas som om det aldrig kommer försvinna, att man ska dö, eller att man tappar andan vilken sekund som helst.

Jag vill att du ska veta att alla, och då menar jag alla friska människor har ångest.
Någonsin tappat plånboken och kännt trycket över bröstet? – Ångest.
Sedan finns den i mängder av olika grader. Det är när du känner som ovanstående (ej plånboks incidenten off course) som man måste lära sig att jobba med den.

Den där unga tjejen sa tyst efter att jag hade förklarat min elefant historia; “är det de som är ångest?”
kände jag att jag önskar att vi fick detta förklarat för oss mer. Att vi pratar öppet om det. Slutar skämmas, eller får lära oss mer om det tidigt i skolan – you name it.
Att vi förklarar; den är inte farlig. Det är OKEJ att känna ångest. Det kan kännas tufft men det bästa är att den går över. <3

Depp till pepp? Jag hoppas det.
Att lära sig gör oss smartare och starkare. Jag tar första plats i ledet och visar gärna vägen, lyfter på locket för ämnet. Det är okej att inte alltid vara hundra, just därför delar jag detta med dig. Jag hoppas dessutom att det kan vara till en hjälp för någon.

Kan jag kan du <3

Må bäst, Jamie

Energisk Måndag

Energisk MåndagEnergisk Måndag

Energisk Måndag är resultatet av vad som först var en tanke.

Innan jag ställde larmet i Söndagskväll så låg jag och tänkte på vad jag ville åstadkomma med min Måndag. Jag vill känna energi, göra mina morgonrutiner, jag vill hinna träna innan jobbet, få ihop cleana matlådor. Jag vill ta ett steg tillbaka i riktning mot mina hälsomål.
Semestern är över, jag vill köra hårt! 

Det var exakt det jag gjorde! Plus åtta timmars jobb. 

Jag ska se vad jag lyckas krama ur morgondagen..

Hur lägger du upp din planering? Hur blir du peppad och hittar extra energi?

Vad är mitt syfte med bloggen?

syftet är

Jag fick frågan för ett tag sedan; Vad är ditt syfte / vad har du för mål med ditt bloggande?
Svaret är enkelt och här är några olika anledningar. 

– Jag älskar att skriva
– Jag vill ge inspiration till en hälsosammare livsstil, både insidan och utsidan
– Sprida positiva tankar
– Dela med mig av mina främsta intressen så som träning och mode
– Utveckla och utmana mig själv och nå mina drömmar

Nedan har du dock en längre utläggning av mitt bloggande <3
// Jag har bloggat sedan jag var 18 och det känns som det är en naturlig del av mig. Innehållet har skiftat i takt med att jag blivit äldre, ändrat intressen och så vidare.
Jag ser också hur min text och mitt innehåll har blivit “naknare” och mer öppet.

Mitt yngre jag satt fast i ett mörkt hål där jag var rädd för att uttrycka mig, eller säga som jag känner för – och sedan bli bedömd av det. Jag körde på en ytligare bloggning och höll stenhårt i humorn.
Att bli bedömd, få kritik, höra andras åsikter var rena mardrömmen förut. Jag var rädd att vara för svag och för sårbar om jag dela med mig utav för mycket.

För att du ska förstå lättare så är det såhär; En person som inte har någon självkänsla kan många gånger känna att ett betyg, ett utlåtande eller kritik handlar om en själv. Att det som sägs eller sätts är ett betyg på sin egna värdighet. Alltså i detta fallet – vad jag är värd.
Detta är något som jag brottats med så många gånger i mitt liv, fram till idag.
Tack vare att jag är medveten om detta idag, utvecklats och fått skinn på näsan så går det självklart lättre att jobba med självkänslan. Är man omedveten om att det funkar så, så är det tufft att förstå.

Mitt yngre jag: Att du inte gillar mig eller att jag får IG i betyg. Det var lika med att jag är värdelös.
Bloggandet hölls på en nivå där jag fick skriva, uppdatera och ha kul, men samtidigt ha en väldig distans till mina läsare. Att ingen skulle kunna nå in i mig och kunna såra mig för det jag alltid skämts över, min resa. 

Idag: Jag tycker det är helt okej om du inte gillar mig. Jag har många andra som gör det. Skulle jag få något underkänt betyg idag, så förstår jag att det går att plugga upp. Jag har ett värde oavsett.
Bloggandet har utvecklats, jag delar med mig av jobbiga stunder, det är öppet och jag skäms inte över min resa, jag väljer att se styrkan ur den.

Så vart jag vill komma är att idag får ni hänga med på en djupare nivå än vad ni har gjort tidigare.  Jag vågar skriva tankar svart på vitt. Jag är starkare än mitt yngre jag. Jag har fått lära mig att det kan vara till hjälp för andra. 
Ett av mina mål är att jag vill att du som läser får känna med mig. Eller att du kan relatera till och förstå att du inte är ensam. Tillsammans är vi många och vi blir starkare ihop. Oavsett vad det är du relaterar till. Du kanske blir inspirerad av hur man når sina drömmar, haft det tufft eller så kanske du inte har gått igenom samma som mig, men mitt skrivande berör något annat hos dig. Du kanske rent utav bara hänger här för de sköna bilderna också, det är okej.

Min blogg och mitt mål är att få dig oavsett vem du är att få känna lättnad. Att få känna att du inte är ensam. Att du hittar inspiration.
Jag hoppas också att jag kan tända hopp.
Jag säger inte att jag förstår det du går igenom, men jag lovar att lyssna.

Att om jag, med endast mitt skrivande kan inspirera eller hjälpa en endaste person då vet jag att jag lyckats.. Det ger mig mer drivved för att fortsätta blogga. Fortsätta öppna upp, fläka ut och ge er mer av situationer som jag befunnit mig i. Ge mer av min resa från den sköra tjejen med stora drömmar som blev stark.

Med mitt skrivande så ser jag att jag har möjligheten att påverka och jag har makten att skriva om saker jag tycker ska lyftas. Jag har chansen att rädda, hjälpa och peppa.

-  Jag får också möjligheten att tala om för dig, hur värdefull du är och vilka fantastiska möjligheter du har! 
<3

Jag hoppas att det är ett bra svar. 

 

 

Ja visst ja, självklart ska jag ha det otroligt roligt och njuta av min resa. Göra det som får mig och må bra. Få livet att räknas. Ni får ju även hänga med på en del ytligare inlägg som shopping, resande, outfits och träningtips. Jag hoppas dock på att det är en grym mix av vad livet faktiskt är – snyggt men seriöst!

Vet du vilken dag det är?

Vet du vilken dag det är?

Kläder från Freddystore.se / Celsius Sverige

 

Vet du vilken dag det är? Det är en awsome Måndag idag!

Förra veckan startades i Italien och avslutades i Stockholm. Denna veckan startar i Stockholm och avslutas.. Ja, var då?

Jag håller på det lite till!
Under närmsta dagarna här i bloggen så kommer det att dyka upp, jag lovar.

// Lova mig att du kör hårt denna veckan, oavsett vad du har för mål. Vi har inte tid med att slappa runt. Gå ut och visa världen vad du vill! 

#lawofattraction

Nu kör vi!

Kettlebell beach Lorna Jane

Nu kör vi!

HELLO MONDAY & HELLO YOU! 
Hur mår du? Ny vecka och sju nya dagar att skapa magi på.
Hade du en rolig helg?
Jag har haft det otroligt bra. Lite för bra kanske, så i morse var jag och brände av en eller förhoppningsvis två av alla donuts och cupcakes som jag fick i mig! Det fick bli ett benpass och för mig är det en grym start på veckan!

Hur ser din vecka ut? Några spännande planer?
Jag ska jobba, träna en del, få ihop träningspass med min Dreamteam partner och varva ner.
Det har vart en hel del full fart senaste tiden och känner att jag måste bromsa ner.

Så – nu ska jag sticka iväg in till stan för att jobba några timmar. Lova mig att du har en FANTASTISK Måndag?! Det blir vad du gör det till <3
Xox

 

 

|Tränings outfiten kommer från Lorna Jane|

Morgon träning – därför är det bäst!

morning workout!

YES!

I morse så belönade jag mig själv med morgonträning på GYMMET! Det fick bli ett benpass och nu såhär på kvällskvisten känns det så jäkla bra att jag gick och gjorde det. Det var ett tag sedan jag befann mig där och slet i vikterna, morgontid. Sådan härlig känsla! 

SÅ – varför är det “bäst” att träna på morgonen?

Jag har fått kommentarer som “men jag är ingen morgon männsika”, “jag har jätte svårt att gå upp”, etc.
Jag vet vad ni pratar om! Jag har nämligen själv alltid varit en sjusovare! Men som sagt allt handlar om vad du vill få för resultat och hur beredd du faktiskt är att offra för dig själv.

3 snabba anledningar till JUST DÄRFÖR du ska ställa klockan tidigare; 
- Du får träningen gjord! Mindre chans att du skippar träningen för att du är trött/hängig/seg efter jobbet/skola. 
- Ditt humör vill förbättras! Du kanske är bekant med mina favoriter: Endorfinerna.
Din ämnesomsättning får en skjuss! Det är ju känt att fettförbränningen ökar under morgonträningen.
Så – hur tidigt går du upp imorgon? <3

 

// Nu ska jag logga ut! Vi ska fira vår lilla prinsessa som fyller år idag <3 Grattis hjärtat.

Morsdag, utan mor

 

MorsdagMorsdag. Andra dagen på året som man blir påmind om hur sin egna situation ser ut och man blir jämförd med den där perfekta mallen av hur en familj ser ut. Förut var det bara en dag per år. Nu har jag två.

Jag ska tala om er för att det är inte alltid helt lätt, känslomässigt.
Däremot så har jag lärt mig att acceptera. Det jag har lärt mig i vuxna år är att det är den magiska nyckeln till det mesta och det finns ingen som är så lättad över att jag har förstått det.
Acceptansen.
För ibland, oavsett hur mycket du önskar och vill, så kan man inte förändra vissa situationer, händelser eller liknande.

Så – jag gör såhär idag, jag firar alla kvinnor. Alla kvinnor som har en betydande roll i ett barns liv oavsett om de har egna eller ej. Alltså, mammor, släktingar, fröknar, alla pappor som fått agera mammor, medmänniskan som är där och alla morföräldrar som ibland har fått agera mammor två gånger här i livet.
Jag firar dig – för att du är minst lika viktig som den biologiska modern.

Och till alla “barn” (vuxna som små barn) som känner att dessa dagar är tyngande av olika anledningar – vänd på det. Tacka den kvinna som la en vänlig hand mot din axel, fira kvinnan som du vuxit upp med, fira mor på ditt sätt.
Acceptera och hitta glädjen i denna magiska söndag.
Du är betydelsefull, både med och utan förälder.
Du är inte ensam. Jag är inte ensam.

#detäraldrigettbarnsfel

“It´s not only the parents that raise their children, its the entire flock”

Kärlek.

Stanna inte upp för länge

By Thursday, May 28, 2015 0 , , Permalink 2

Stanna inte

Ibland kan man känna att man vill stanna upp för att gå igenom det som hänt här i livet. Det är vanligt att vi gör det automatiskt till och med, tankarna kommer ju oftast bara av sig självt.
Se bara till att inte stanna upp för länge, se det snarare som en liten kort paus för att hämta andan igen och ta nya tag i livet som kommer.
Du vill inte fastna i gamla hjulspår och gammalt tänk – du vill se hur mycket du utvecklas och hur långt du har kommit <3

Jag hoppas att ni får njuta av solskenet idag!
Tänk goda tankar om dig själv. Välj att vara den bästa du som du kan vara idag. Var snäll mot dig själv!

Kärlek, J

Starkare än någonsin, svagare än imorgon.

By Wednesday, April 22, 2015 0 , , Permalink 2

Jamie Sallmén

Jag är starkare än jag någonsin varit.
– Efter att ha nått botten, mer än en gång i mitt liv.
Väl där nere så har jag sagt till mig själv att det inte är meningen att jag ska sluta där. Jag har haft en stark inre röst som jag alltid lyssnat på, som sagt att det är så mycket mer livet har att erbjuda. Det finns platser som jag ännu inte besökt och jag är inte klar här och nu, jag har ju inte ens gjort hälften av vad jag vill göra – jag förtjänar att må bättre.

Det handlar inte om att ha livet på topp jämt. Det är mer att hitta ett jämnare flow och jag tror starkt på att det kommer inifrån.

Jag vet också att allt handlar om val. Vad du eller jag Väljer att göra.

Jag kunde självfallet valt att inte lyssna på den inre rösten och fortsatt i en nedåtgående, negativ spiral och tappat hoppet om allt. Jag hade kunnat ge upp.
Jag valde att kämpa.
Jag är född i ett optimistiskt tecken, däremot vet jag inte om det har att göra med det..  Men jag har oftast sett på saker och ting med en ganska lättsam syn där jag oftast sagt ” Ja, de är klart det går” trotts att det nästintill sett “omöjligt” ut att genomföra.
Det som min resa har gett mig är just vetskapen om att, det mesta är genomförbart. Bara du på riktigt vill, och faktiskt ger allt.
Ordet omöjligt är hos mig inget ord som får mig att ge upp. Snarare; vi får väl se..

Samtidigt vill jag också lyfta att min resa är ingenting som jag kunnat klara av, alldeles själv. Jag trodde alltid att ensam är starkast. Riktigt så är det inte. Vi är ganska bra på att vara väldigt hårda mot oss själva, när vi minst behöver det.

Därför är jag tacksam för att under mina år, så har jag fått möta otroligt starka, inspirerande personer i alla åldrar. Några är mina bästa vänner och andra är bekanta. När jag kikar tillbaka, så är det också orden jag fått höra; att någon alltid trodde på mig. Det har vart allt ifrån min mormor, lärare (endast ett fåtal – jag var inte den lättaste att ha och göra med i skolan), till David, terapeuter och vänner. Människor som gett mig styrkan att fortsätta. För vi alla behöver höra att vi är bra. Utan dem och alla fina ord och rader som ni fina männsikor skriver, så hade inte denna resan varit lika ljus.
Ni inspirerar mig till att fortsätta vara mig.
Jag älskar er.

Ha världens bästa Onsdag nu. 
Ge någon människa du känner en extra push och säg något positivt.
Alla behöver det.